Kyrkoårshjul
Praktikantkursen
Tillkomst
Kyrkoåret som vi känner det idag har tillkommit succesivt genom den kristna historien. Det är många trådar som går olika långt tillbaka i tiden som bildar den väv av firningsdagar som vårt kyrkoår idag utgör.
Det kristna påskfirandet relaterar till det judiska påskfirandet och har firats inom kristenheten sedan 100-talet, medan julfirandet blir vanligt först på 300-talet till exempel. Fastan finns som en tidig praktik, men regleras efter kyrkomötet i Nicaea år 325. Johannes döparens dag firas åtminstone sedan 500-talet, Bebådelsen troligen från och med 400-talet.
När öst- och västkyrkan kulturellt börjar glida isär utvecklades även kyrkoårets teman delvis olika. Vid reformationen sedan bibehölls i princip det katolska kyrkoåret inom lutherdomen, utan större förändringar. Sedan dess har Svenska kyrkan gjort minimala justeringar i kyrkoårets tematik.
Den svenska evangelieboken som styr gudstjänsternas teman under året omarbetas kontinuerligt för att tematiken behöver utvecklas och förtydligas i och med att det samhälle vi lever och firar gudstjänst i utvecklas med tiden. Den senaste evangelieboken som kom 2003.
Sammanhang
Det går att se flera olika mönster i den väv som utgör vårt kyrkoår. Sammanhanget som firningsdagarna är insatta i kan beskrivas på olika sätt. Ett sätt att se det på är med Jesus i centrum, att se att texterna och årets rytm handlar om livet tillsammans med Jesus. Så har vi valt att beskriva det här.
